Nu är det vind i seglet igen!
Jag tycker verkligen att jag liknar "speedy gonzales" och ränner runt för att få tiden att räcka till - till att göra lite kort och andra pillerillgrejer men det vill sig verkligen aldrig! Jag måste antagligen lära mej att göra ordentliga "depåstopp" och strunta i all tvätt som svämmar över badrumsgolvet, strunta i diskbänken och högarna av gamla matrester - revoltera och smälta ner diskborsten i ugnen, ringa "gula M:et" för matleveranser 1 månad framöver och stoppa dammsugaren full med gamla sura strumpor å kalsonger! Ååååhhhh.....ggaaahhh....men först ska jag bara övervinna mina tråkiga tankar om såpalukt när man öppnar ytterdörren, prydligt bäddade sängar och söta rosiga barn som cyklat tillsammans med mej hem från skolan - Tanja, glöm! "Ja, ja vad är en bal på slottet?!"
Kram allihopa och tack för alla era fina kommentarer i mitt förra inlägg - jag överlever alltid men livet är ibland så jäkla krångligt!
ohhh du, jag känner igen mej, men jag tar mej tid, även om den inte finns, först jobbar man 8-16,30, sen skall man hem och göra middag, läxor, sen skall den store på kempo..ja de de e ett gissel att få allt att funka...e de inte de ena, så e de de andra. ett dygn skulle haft 48timmar, även om jag inte hade velat jobba fler timmar, men tänk så mycke fritid....kram på dej
camilla
Ojojoj vad jag känner igen mig i det du skriver!! usch o fy vad man håller på. Både min man o jag jobbar heltid o ofta mer ändå, stress att försöka få i hop vardagen med allt du skriver, mat, handling, tvätt o det eviga plockandet. I bland så känns det som om allt bara raseras. Jag tycker det är jättejobbigt, är ganska noga o vill ha det fint. Men det är helt klart som du skriver att man får nog lägga den "drömmen" åt sidan för att kunna må bra o njuta av dagarna som går. Det kommer ju inte tillbaka o det är ju faktiskt inte så himla viktigt egentligen. Men sen är det ju så att det måste ju faktiskt funka. Barnen MÅSTE ha mat dom MÅSTE ha rena kläder osv osv. Känns verkligen som ett ekorrhjul emellanåt. Hoppas du får i hop din vardag o att du får lite egentid över oxå! Hoppas oxå det löst sig där hemma ( ditt tidigare inlägg) MÅNGA varma kramar från Malin
Jo det är fullt ös medvetslös...
Men jag brukar tillåta mig att scrappa lite iallafall.
Det går inte att ha ett perfekt hem när man har barn! Jag städar och de drar fram...
Så om jag sätter på en maskin tvätt och fixar med disken sätter jag mig en liten stund med foton och papper och väljer vad jag ska ha. Sedan går jag en stund och viker lite tvätt, går tillbaka till layouten .. och så håller jag på : )
Eller så struntar jag i städningen helt en dag ; )
Och så leker jag med barnen och fotar dem : )
Men lite pyssel varje vecka måste jag ha.
Här är det hockey också i helgen : )
Kram från Sanna